Under både hösten och efter julen har jag noterat att tongångarna är onödigt skarpa i sociala medier. Det finns väl inget som skapar så mycket passion och engagemang som en hobby – men passion och engagemang tenderar även att leda friktion, frustration och oschysst beteende. Så till den grad att jag ser att det är nödvändigt att påminna om att se upp för att förtala.
Jag berörde ett snarlikt ämne nyligen i ett annat inlägg, om att kunna se värdet av alla uppfödares olika perspektiv och värderingar. Att kunna betraktas som ansvarsfull när man står för sina beslut och handlingar. Man behöver inte tycka likadant om allt. I hunduppfödningens värld är faktiskt det mesta väldigt svårt att, rent objektivt, sortera in beteenden i ett rätt eller fel. Att subjektivt tycka att något är rätt eller fel är något annat. Men det verkar ibland vara lite svårt att acceptera att andra människor kan ha andra åsikter eller göra andra val. Ibland så till den grad att man känner sig tvungen att offentligt insinuera att andra personer är klandervärda i sina val, beslut och strategier.
Hur starkt du än känner för en fråga – tänk dig för innan du skriver om andra personer
Jag har på sistone noterat flera inlägg i sociala medier som objektivt skulle kunna betraktas som förtal. Men vad är egentligen förtal? Har vi inte yttrandefrihet?
Förtal är att utpeka någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Förtal är ett brott som beskrivs i 5 kap. 1 § brottsbalken. Ibland kallar man förtal för ”smutskastning” bakom någons rygg. Det handlar alltså inte om en offentlig debatt där man öppet diskuterar och prövar sina olika åsikter och argument.
Vad innebär det i praktiken?
Är du själv osäker på om en uppgift verkligen är sann ska du aldrig sprida en den vidare. Någonsin.
Även om du vet säkert att en uppgift skulle vara sann så ska den inte spridas av dig om du inte är skyldig att uttala dig eller om det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt att du lämnar uppgiften.
Att peka ut någon som brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller på annat sätt lämna uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning betraktas helt enkelt som förtal. Det har, som nämnts, ingen egentlig betydelse om uppgifterna är sanna eller inte. Tyngdpunkten läggs vid om uppgiften är ägnad att utsätta annan för missaktning.
Förtalsbrottet syftar till att skydda enskilda personer från risken för allvarliga sociala skadeverkningar genom att någon lämnar uppgifter om den enskilde som påverkar andras uppfattning om denne på ett negativt sätt, det vill säga skadar dennes anseende.
OK, men vad kan hända om jag skrivit eller spridit något negativt om någon annan?
Den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära ska ersätta den skada som kränkningen innebär. Detta följer av 2 kap. 3 § skadeståndslagen.
För att bedöma hur allvarligt ett förtal är så tittar man både på uppgiftens innehåll och omfattningen av spridningen. Genom en lagändring den 1 januari 2018 förtydligades att även själva sättet för spridningen har betydelse för hur allvarligt brottet anses vara. Försvårande omständigheter är exempelvis:
- om spridningen skett på ett sätt som syftat till att ett stort antal personer skulle ta del av uppgiften,
- om spridningen varit riktad till närstående eller bekanta till den utpekade personen eller
- om spridningen skett på ett sådant sätt att den utpekade med lätthet kan identifieras och återfinnas
Hur stor är stor spridning?
Samma regler för spridning gäller på nätet som på skolgården eller arbetsplatsen. Idag sprids uppgifter med löpande fart. Sociala medier har gjort det mycket enkelt att skapa drev mot enskilda personer. Det har bidragit till att begrepp som ”näthat” har uppstått. Näthat är ingen juridisk term utan ett samlingsbegrepp och kan handla om olika typer av brott. Ibland kallas det internettrakasserier eller nätmobbning. Även förtal ingår i samlingsbegreppet näthat.
Som ett exempel kan nämnas ett inlägg som publicerades i en Facebookgrupp. Gruppen är offentlig och inlägget kunde nås av alla Facebooks medlemmar. Inlägget hade 15 kommentarer och 18 delningar. Det kan tyckas ganska blygsamt i sociala medier-sammanhang. Men spridningen betraktades i det fallet som stor och den som spred inlägget vidare dömdes till grovt förtal. Det innebär att du inte behöver vara den som är upphovsperson till inlägget du sprider. Det räcker med att du sprider det för att du ska kunna dömas att betala skadestånd. I fallet med spridningen av Facebookinlägget ovan blev den person som var upphovsman till inlägget skadeståndsskyldig med 25 000 kr, liksom en person som spred inlägget som fick betala 10 000 kr till den utsatte personen.
Vad kan du göra?
Försök att sätta dig på fingrarna när det känns som att du vill ge svar på tal på ett inlägg i sociala medier som angriper dig eller en annan person. Svara aldrig någonsin i affekt. Gör den utsatta personen uppmärksam på skrivningarna om du märker att någon skriver nedsättande om den. Även om det känns lockande att gå i försvar för den utsatta personen är det bättre att få bort den typen av inlägg än att kasta bensin på elden. Markera beteende som inte är OK genom att exempelvis anmäla inlägget till en moderator för ett forum.
Om du blir utsatt för förtal kan du polisanmäla det. Man brukar inte väcka allmänt åtal (när en åklagare väcker talan) i förtalsärenden annat än i riktigt grova brott, t ex påstående om att någon är brottslig. Men det är viktigt att markera när en gräns är passerad. Man får självklart tycka saker och man får prata om saker. Man behöver inte heller älska alla människor eller deras val eller resonemang och motiveringar. Men man får helt enkelt inte uttala sig på ett sätt innebär att man får en annan person att framstå som klandervärd.
Även om inte allmänt åtal väcks av en åklagare så kan man själv driva en civilrättslig process genom att väcka enskilt åtal.
Om vi bara lägger locket på så bidrar vi ju till tystnadskultur?
Mnja. Det beror på hur du uttrycker dig och vilka forum du väljer att uttrycka dig i. Du kan känna starkt i en sakfråga utan att explicit eller implicit peka ut någon som klandervärd i sitt agerande. Du kan beskriva hur du personligen anser att saker borde vara eller skötas. Du kan motionera till intresseföreningar eller politiker om dina förslag till förändringar. Använd din passion till att göra något konstruktivt. Men se upp för att förtala.
Vissa personer kan också behöva leva med att tåla lite mer än andra. Politiker och andra så kallade ”offentliga personer” samt de som själva framträtt i den offentliga debatten anses höra till de som kan behöva tåla mer än andra. Vid försvarlighetsbedömningen ska man också beakta att den vidsträckta yttrandefriheten är grundvalen för ett demokratiskt samhällsskick.
Ett annat område, där yttrandefriheten särskilt bör beaktas, är den yrkesmässiga nyhetsförmedlingen. Detta intresse kan därför ofta fä väga över den enskildes anspråk på skydd mot kränkande uttalanden.
Vad som ibland kallas sensations- eller skandaljournalistik, och som inte står i samband med den egentliga nyhetsförmedlingen, har dock inte motsvarande skydd.
Så fortsätt tycka till om saker och engagera dig, men gör det konstruktivt och se upp för att förtala genom att uttala dig klandervärt om andra.
